Dygdetik
En normativ etik. Aristoteles (384 f.kr - 322 f.kr) påverkade rätten och etiken oerhört starkt fram till 1600-talet. Under 1600-talet och framåt har pliktetiken och utilitarismen regerat. Dock har dygdetiken fått något av en renässans de senaste decennierna. Dygdetiken står för karaktär framför handling.
Vad man ska sträva efter: - Ett gott liv. - Eudaimoni. En del av eudaimonin är att vara en moralisk person, en del är välbefinnande, en del är självförverkligande och leva upp till sin potential.
Det finns två typer av dygder.
Anpassa dygderna till digskälv och din livssituation. - olika prioriteringar är möjliga.
Man utvecklar sina dygder genom att man praktiserar och övar dem. (man blir det man gör) Mellanväg: Slösaktig, generös, snål. Paralyserad, modig, våghals. (dygd) Om rätten:
Det beror på vilken person och vilken situation. Både tanke och känsla är viktigt. Tanke och känsla hör ihop. Känslan är intelligent. |
Om metaetik och normativ etik:
Metaetik är läran om moral och normativ etik är läran i moral. Metaetik handlar om moral från massa olika perspektiv. Så som:
Normativ etik handlar om hur vi bör handla. Det innefattar övergripande teorier så som:
Samt partikulära fall. Dygdetik personer:
|
Pliktetik
En normativ etik. Pliktetik är en deontologisk etik vilken hävdar att en handling har ett inneboende moraliskt värde. Kants kategoriska imperativ: Handla efter den regel du vill ska upphöjas till allmän lag. Kants praktiska imperativ: Behandla alla som mål och aldrig som medel. Hypotetiskt imperativ: Gör X om du vill uppnå Y. Kategoriskt imperativ: Gör X. Pliktetiken går ut på att du har plikter som bör handla i enlighet med oavsett andra omständigheter. Exempelvis:
Den motsätter sig också att använda människor som medel. |
Pliktetik personer:
Immanuel Kant (1724 - 1804) |
Utilitarism
En normativ etik. Utilitarismen är en form av konsekvensetik. Det finns flera olika. Det finns också flera olika typer av utilitarism. Grundregeln konsekvensetiken är att den mest etiska handlingen är den som ger godast konsekvenser. Devisen: "Största möjliga lycka åt största möjliga antal"Skrevs av Jeremy Bentham som sedan också ändrade den till "största möjlig lycka" För undervika problem med dubbla maximer. Det enda intrinsikala värdet i utilitarismen är lycka/samhällsnytta/nytta därav är den monistisk. Klassisk utilitarism: Nytta = Lycka = Lycka och frånvaro av smärta. Riktighetskriterium: En handling är etisk riktigt om och endast om handlingen maximerar den sammanlagda lyckan. Modern utilitarism: Modern utilitarism är samma system men definitionen på lycka/nytta skiljer. Definitioner som intresse, preferens eller tillfredsställelse används som intrisikalt värde. |
Klassisk utilitarism personer:
Modern utilitarism personer:
Kritik mot utilitarismen:
|
Värdenihilism
En metaetik. En moralutsaga kan aldrig vara sann eller falsk den grundar sig i botten i känslor. (Uppsala skolan) |
Liberalism
Liber = frihet Libertarianism Alla ska få göra vad de vill så länge de inte skadar någon annan. Individens frihet ska aldrig inskränkas om individen inte inskränker någon annans frihet. Socialliberalism John Rawls och okunnighets slöjan Vi ska ha ett så hög lägsta nivå som möjligt vad det gäller grundläggande fri och rättigheter. |
Antropocentrism, biocentrism och ekocentrism.
Antroposentrism Biocentrism Ekocentrism
Intrinsikalt värde Människan. Växter, Ekologiska helheter,
(egenvärde) Djur, Ekosystem,
Människor. Arter,
Landskap.
Instrumentalt värde Andra djur, Ekosystem. Individer.
Växter,
Miljö,
Ekosystem (+ alt annat.)
Personer Immanuel Kant Tyler?
(Intrisikalvärderna är också instrumentalvärden.)
Antroposentrism Biocentrism Ekocentrism
Intrinsikalt värde Människan. Växter, Ekologiska helheter,
(egenvärde) Djur, Ekosystem,
Människor. Arter,
Landskap.
Instrumentalt värde Andra djur, Ekosystem. Individer.
Växter,
Miljö,
Ekosystem (+ alt annat.)
Personer Immanuel Kant Tyler?
(Intrisikalvärderna är också instrumentalvärden.)
Sentientism = Alt som kan känna har ett egenvärde (utilitaristinspererat)
Liberalfeminism, genusteori och queerteori
Feminismen har kommit i tre vågor. Första vågen Liberalfeminism Som en del av liberalismen och deras strävan efter rättvisa. Rösträtt för kvinnor, formell jämlikhet, Antidiskremineringslagstiftning. Andra vågen Genusteori Förklaringsteorier 68-rörelsen Genus är socialt skapat Radikalfeminism Genusteorisystemet ser olikabehandling som en lösning på ojämlikheten. Tredje vågen Queerfeminism Uppdelningen av män och kvinnor är i sig en social konstruktion den och alla andra strukturer bör ruckas och brytas. Exempelvis monogami, homosocialitet, ålder och andra "hetrobeteenden". |
Grunden för alla feministiska rörelser
Dekret: Män som grupp är överordnad kvinnor som grupp. Norm: Denna överordning bör brytas. |